Sådärja. Så var det avklarat.
Let's say ... we are not impressed.
Karaoke 2008 fortsätter sitt segertåg.
Nej, det är tyvärr så att årets Idol tråkar ut mig. Där finns ingen kreativitet, ingen som bländar mig, ingen vars framträdande jag längtar efter eller ser fram emot. Startfältet består istället av ett antal duktiga ungdomar, några riktigt udda figurer, några med helt OK röstresurser samt några bottenskrap.
Som igår t ex, när man kunde säga att Alice onekligen var bäst. Men hon var bäst av dem som var där och deltog - och är det egentligen så mycket att skryta med ? Hade man satt in henne i vilken som helst av de andra Idoltävlingar (utländska) som jag följt det här året så hade hon inte kommit längre än till kvalveckan. Det gör mig beklämd. Är det helt enkelt slut på talanger i Sverige nu. Borde Idol kanske ta fem års paus och invänta en ny generation ?
Juryn gör mig också beklämd. Här har vi tre mycket erfarna personer som jobbat massor med att på olika sätt göra talanger framgångsrika och så kan de inte ens bidra med lite konstruktiv kritik till sina - uppenbara - favoriter. Att sitta och säga "jag bryr mig inte om vad eller hur du sjunger, du bara ska till Globen" är verkligen inte konstruktivt. Kan man säga åt en av deltagarna att "du måste röra dig mer, ta för dig mer på scenen, gå runt och peka" (till en kille som sjöng en ballad ...) för att sedan tokhylla en annan som inte rört sig mer än 2 meter på sammanlagt 5 framträdanden, då gör man inte sitt jobb som jury. Sedan får de vara hur jävla meriterade de vill. Det är så jag saknar gamle Clabbe och det trodde jag verkligen aldrig att jag skulle säga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar