fredag 30 oktober 2009

En känsla av skräckblandad förväntan

Det är snart dags för Idol. Med ett av de teman jag brukar gilla mest. Det brutalt avslöjande jazztemat. Den här gången under namnet "Las Vegas".

Så här i förväg kan man misstänka att temat i sig borde passa Tove bäst. Och det är synd att Katarina (hon med foliekjolen from hell, om ni minns henne) inte är kvar för ikväll kunde hon ha haft sin stora kväll.

Annars har årets Idol blivit konstigt för mig. Egentligen är det ett bättre startfält än på många år. I alla fall i teorin. De flesta av deltagarna är väldigt duktiga sångare. Ja t o m så bra att de slog ut andra väldigt duktiga sångare på vägen (Joy, Jon, Sabina, Clara, Moa m fl). Ändå är jag inte begeistrad. Det gör mig frustrerad. Jag hade hoppats känna mig mer engagerad, mera "med" i matchen. Den enda gången jag hittills lyft telefonen för att slösa några ören var när vi skulle välja om vi ville ha Calle eller Piotr med i tävlingen (och nej, jag ringde inte på Pjotr ... ;-) )

Innan fredagsfinalerna startade satte jag mina förhoppningar till Tove, Mariette, Erik och Calle. Alla hade visat fantastiska röstresurser som bådade gott. Mariette var den klart lysande, nästan färdiga stjärnan. Tove hade charm och en jätteskön pipa. Erik hade imponerande röstresurser och Calle en charmig blyghet och den röst som jag personligen gillade bäst av alla.
Jag tyckte Erika var kompetent och intressant och misstänkte att Eddie pga sin boybandstil och sin donjuanblick skulle bli livsfarlig om han bara tog sig förbi kvalet.

Så vad har hänt sedan ?
För Toves del tog charmen över och dödade sånginsatsen. Mariette står och stampar på samma fläck - synnerligen kompetent men samtidigt förutsägbar. Samma sak med Erik som med undantag av Is it true kört samma grej varenda gång. Bra men trist. Calles har gjort en omvänd Tove - dvs röstmässigt är han fortfarande min favorit men scenmässigt händer ingenting.
Om jag skulle välja en CD med någon av dessa skulle det otvivelaktigt bli en med Calle. Men för att komma långt i Idol räcker det inte med bara röst, är jag rädd.

Övriga då. Nja, Eddie har hyllats för bra framträdanden. Jag håller inte med. Förutom i Michael Jacksontemat där han visade attityd, tycker jag han låtit väldigt illa.
Erika har tappat det som från början var hennes signum - den perfekta sånginsatsen.
Rabih står jag bara inte ut med, inte en enda sekund till. Och det är röstens fel. Den är hemsk.
Reza, som började som en outsider för att sedan segla upp som en favorit - är nu på nedåtgående igen. Hon sjunger fantastiskt bra, men jag tror inte hon är något Idolämne, egentligen.

De senaste veckorna har mitt TV-ljud var inställd på en konstigt vis. Rösterna har legat on top i ljudbilden vilket gjort att man mycket tydligt hört hur illa vissa låtit. Jag kan inte bestämma mig för om jag ska låta det vara så eller ställa om det så att de dränks av musiken ...

Nåväl, snart är det plats på scen igen och om några timmar vet vi vem som måste kliva av tåget.